KSLA har under flera år fokuserat på beredskap och konstaterat att livskraftiga företag är en central förutsättning för att det ska gå att upprätthålla livsmedelsförsörjningen i landet. Sedan 1 oktober 2022 har Sverige en struktur med beredskapssektorer, där Livsmedelsförsörjning och dricksvatten pekas ut som en av de sex viktigaste.

Av statliga budgetmedel gick år 2021 totalt noll kronor till Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet. I år har nästan 1,1 miljarder kronor avsatts för ändamålet. Ungefär hälften går till arbetet med att etablera beredskapslager av spannmål, insatsvaror och vaccin.

Checklistor och konkreta tips

Vill du höja beredskapen på din gård finns det bra checklistor och handböcker du kan använda dig av. Se dem som inspiration och stöd, för alla gårdar har sina unika förutsättningar som ska ligga till grund för de antaganden och åtgärder görs. Därför behöver du börja med att ta reda på vilka som är de mest kritiska faktorerna i din verksamhet och göra en plan för hur du ska agera om en kris hotar att påverka dem. Vad måste alltid fungera på gården? Vilka risker och sårbarheter finns i just ditt företag?

Här är exempel på punkter du kan checka av och inspireras av hämtade från broschyren Rusta gården – om krisen eller kriget kommer:

• Kartlägg era behov av det som är viktigast – el, vatten, foder, drivmedel, utsäden, gödning och så vidare. Hitta alternativa lösningar och lagringsmöjligheter.
• Vad gör du om personalen inte kan ta sig till jobbet?
• Planera för hur gården ska fungera om du själv inte är där.
• Diskutera med grannar och lantbrukarkollegor om hur ni kan samarbeta.
• Gör en plan för hur ni kan kommunicera om mobilnätet ligger nere.
• Inför rutiner vid allvarliga it-störningar: vem larmar, vad stängs av och hur ska avvikelser dokumenteras.
• Ta fram en krispärm. Samla det du måste hitta enkelt, även i mörker och stress, både digitalt och på papper.
• Planera för att kunna evakuera eller flytt era djur. Fundera på hur ni kan hålla fler djur än normalt, med bibehållen djurvälfärd, exempelvis vid slaktköer.
• Kan ni, om ni måste, avliva många djur snabbt? Om ni har fjäderfä men ingen gas – vad gör ni?
• Se till att ha reservdelar till viktiga maskiner och annan utrustning snabbt åtkomliga.
• Se till att ha lager av utsäde, gödsel- och växtskyddsmedel, foder, strö och receptfria läkemedel så att ni klarar störningar i leveranskedjorna.

Hela broschyren "Rusta gården – om krisen eller kriget kommer" hittar du här:

Rusta gården – om krisen eller kriget kommer (sva.se)

Som lantbrukare är du van att hantera olika typer av störningar. Du är beredd på det som avviker. Men oavsett hur förberedd du är kommer kriser oftast när man minst anar den. Det är just det som är en kris – allt annat är bara en förberedd svacka i verksamheten.

Dubbel nytta av beredskapen

Kanske kan du i ditt arbete med att öka motståndskraften i ditt företag slå två flugor i en smäll och även se över hur du kan minska resursförbrukningen. Det kan till exempel handla om att investera i förnybar energi och batterilagring, bygga system för recirkulering av vatten eller värmeåtervinning från ventilation, mjölkkylning eller biogasproduktion. Andra lösningar kan vara att investera i teknik för precisionsodling för att optimera gödsling och användningen av växtskydd.

Men det är viktigt att komma ihåg att din främsta insats för att stärka livsmedelsberedskapen i Sverige kommer alltid att vara att se till att ditt företag fortsätter vara lönsamt och långsiktigt livskraftigt.

Jenny Asplund, projektledare på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien